Varför ska Täby öka med 20 000 invånare och 20 000 nya arbetsplatser?!
Samrådshandlingarna för denna så kallade vision är publicerade på Täby kommuns webbplats. Synpunkter ska lämnas senast 23 oktober 2008 till Täby kommun, Kommunstyrelsen, 183 80 Täby eller via e-post till kommunstyrelsen@taby.se. Gör det! Återanvänd gärna från det följande eller använd pdf-versionen via länken ”Synpunkter på samrådsförslaget”.
Täbys status som ”Stan på landet” är på väg att gå förlorad. Redan idag – inte minst i och med öppnandet av Norrortsleden – hänger detta fina epitet på gärsgårn. Täbys natur har under senare år blivit mer och mer fragmenterad och något tyst naturområde finns inte längre.
För Täbys framtida attraktionskraft är det förstås jätteviktigt att idag kvarvarande naturfragment bibehålls så långt som möjligt. Med 20 000 fler invånare blir kommunen den mest folktäta i nordost, med en betydligt högre folktäthet än Göteborg! Då säger det sig självt att det inte blir mycket till fridfull natur kvar i Täby! Lägg sen 20 000 nya arbetsplatser på det… Ja, du förstår…
Denna sida har under oktober 2008 pö-om-pö fyllt på med synpunkter på samrådshandlingarna. Sammanfattningsvis känns samrådshandlingarna lite slarvigt uttryckta. Dom borde vara tydligare. Vad innebär t ex ”grönt” i epitetet ”Halva Täby grönt’? Räknas golfbanor, så kallade naturparker, tomtmark och andra gräsytor i ”grönt’?
En handling av denna tyngd med så betydande inverkan på det framtida Täby borde vara mer genomarbetad och genomtänkt än den föreliggande.
Några rubriker och kommentarer avseende bilaga 1 ”Allmänna intressen” till samrådshandlingarna.
1. Befolkning
Täby ska ha ökat till 80 000! invånare till år 2030. En mycket stor ökning under en kort tid vilken innebär 800 personer per år. Samrådshandlingarna innehåller inget underlag för hur detta antal har beräknats. I avsaknad av en redogörelse för beräkningsgrunden går det inte att avgöra om dessa siffror över huvud taget innehåller någon rimlighet. Som kommuninvånare är man därmed egentligen chanslös att bedöma samrådshandlingarna.
2. Kultur och fritid
Här beskrivs kort planer kring idrottsverksamhet. Bland annat att en ny ridanläggning planeras som ersättning för Hägerneholm. Stycket avslutas med
”Dessa satsningar som kommer att förverkligas under kommande år bidrar också till möjligheterna att växa med ytterligare 20 000 invånare.”
Smaka på den några gånger. Vad står det egentligen? Oavsett den frånvarande logiken i den meningen får man anta att den nya ridanläggningen med hänsyn till 80 000 invånare görs betydligt större än Hägerneholm. Sådant borde tydligt framgå ur samrådshandlingarna, en scenariebeskrivning över hur många fler utövare som anläggningarna kommer dimensioneras för och hur detta görs i takt med befolkningsökningen.
Här står också att ett vikingamuseum diskuteras. Det låter inte särskilt övertygande. Ta bort det stycket eller sätt ner foten. Det självklara vore att ett måldatum för ett vikingamuseum i samklang med naturens tillgångar fanns med i samrådshandlingarna. Täby är ju den självklara platsen för ett vikingamuseum.
3. Arbete och näringsliv
Följande mening förstås förhoppningsvis av invigda politiker och tjänstmän, men hur ska en vanlig Täby-bo fatta vad som menas?!:
”I Stadsalternativet kan utöver ”Nollalternativet” de centrala attraktiva delarna kring Täby Galopp och Arninge sannolikt bidra till en hög och snabb arbetsplatstillväxt främst i kontor.”
”I Stadsalternativet kan utöver ”Nollalternativet’… Hur ska detta tolkas? Finns det ett alternativ då Nollalternativet OCH Stadsalternativet gör sig gällande tillsammans??! Hur ser det ut?
4. Vattenmiljö
Här blir det fel: ”Sjöar och vattendrag fyller en viktig funktion för rekreation och fritid, exempelvis bad, fiske och naturupplevelser men även för den biologiska mångfalden”.
Många ser det snarare som att sjöar och vattendrag fyller den viktigaste funktionen för biologisk mångfald, medan meningen som citeras ovan närmast förringar detta. Vänd på det hela: ”Sjöar och vattendrag fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden men även för rekreation och fritid…” eftersom vi utan denna mångfald svårligen överlever.
En utbyggnad av Täby medför en stor risk för ökad föroreningsbelastning i sjöar och vattendrag . Låt åtgärder för att lindra detta framgå av samrådshandlingarna; t ex borttagning av hårdgjorda ytor och förändrad dagvattenavledning på sätt att dagvattnet kommer jorden tillgodo och renas därigenom istället för att föra med sig föroreningar till Täbys sjöar. Förtydliga förbudet mot biltvätt på hårdgjorda ytor med dagvattenavledning.
5. Natur och rekreation
Under denna vackra rubrik återfinns följande:
”Offentliga stadsrum i Täby som gator, torg och allmänna platser är viktiga närmiljöer vi kan identifiera oss med.”
”Täby har en sammanhängande grönstruktur, men många av kommunens parker och stadsmiljöer behöver utvecklas. För att stimulera till rik utevistelse i parker och grönområden är det viktigt att det finns en mångfald av miljöer med planteringar, träd, lek- och aktivitetsytor, sittplatser och konstnärlig utsmyckning.”
Jag har en mer positiv bild över vad ”Natur och rekreation” handlar om. För mig är naturen skogen, hagmarken, sjön. Ju mer orört av människan – men gärna också en äng med betande djur – desto mer magiskt, mystiskt, lockande och intressant. Och jag har faktiskt inte hört någon – förrän nu – som förknippar rekreation i naturen med iordningställda aktivitetsytor…!? I samma kapitel skrivs det om ”städade och omsorgsfullt utformade stadsrum’. Man kan ju inte annat än instämma i sådana önskningar, men vad har det med naturen att göra! Nej, tänk om och skriv om!
En utveckling med ett sammanhängande cykelstråk runt Vallentuna- och Ullnasjöarna är lovvärt. Här måste dock hänsyn tas till att vissa sträckor nog mår bäst av att vara utan sådant stråk. T ex bör sträckan Strömmen – Fällbro – Skålhamra förläggas till nuvarande Skålhamravägen. Inte minst med hänsyn till den biologiska mångfalden, men även med hänsyn till den rådande förhärskande tystnaden, mystiken och magin i området.
I detta kapitel sägs också att Länsstyrelsen arbetar med att bilda reservat av Prästgårdsmarkerna (Prästgårdsängarna). Detta område måsta utsträckas till att omfatta hela Prästgårdsängarna och delar söder därom Gullsjön inkluderad. Norrortsleden som nu tudelar området måste grävas ner! Rätta alltså misstaget som gjorts, genom att förlägga Norrortsleden under jord sträckan Täby kyrkby trafikplats – Löttingekullen.
Vad gäller de intressanta initiativen – som verkligen kan föra utvecklingen framåt – att bilda naturreservat av Mörtsjöområdet och Skålhamra kvighage – så är det bara att applådera! Dock är detta väldigt blygsamt uttryckt. Med hänsyn till ställningstagandet att öka med 20 000 invånare och 20 000 arbetsplatser och hur man uttrycker det målet måste det gå att uttrycka detta med naturreservat minst lika tydligt! Lägg in i samrådshandlingarna att dessa naturreservat SKA bildas och när.
Lägg dessutom till att hela området mellan Vallentunasjön och Skålhamravägen - sträckan Strömmen – Fällbro – Knallborg – Skålhamra gård – SKA göras till naturreservat. I området förekommer bl a många fyrfota vänner och hundratalet fågelarter varav flertalet rödlistade.
6. Trafik och transporter
Enligt samrådshandlingarna måste Norrortsleden få ökad kapacitet genom en utbyggnad till full motorvägsstandard. Jag säger ”Javisst, kör på, gör motorväg. Men för 17, GRÄV NER NORRORTSLEDEN! ” Åtminstone från Täby kyrkby trafikplats till Löttingetunneln. Och skriv in det också i samrådshandlingarna. Området Prästgårdsängarna-Gullsjön är fullständigt saboterat sedan den 4 oktober 2008 då trafik släpptes in på leden. Ofattbart fick ett område av riksintresse både inom kultur och natur ge vika för dåligt genomtänkt planering. Den skadan måste repareras! Oavsett ökande befolkning i Täby eller ej, så behövs det naturområdet likväl nu som det gjorde förr.
Så några rubriker och kommentarer avseende huvuddokumentet, översiktsplanen:
1. Täby i regionen och omvärlden
”Av stockholmsregionens tillväxt med 600 000 nya invånare planeras nordostsektorn öka med 100 000″. Ingenstans i dokumentet beskrivs vad denna planering grundar sig på, beräkningsunderlag etc. Ingenstans står heller att läsa hur det kommer sig att Täby, med markant högre folktäthet än övriga kommuner ska stå för hela 20% av hela nordostsektorns planerade ökning.
”Allt färre av dem som flyttar till regionen väljer bostad efter arbete. Istället är det önskan om en attraktiv boendemiljö…, som styr valet av bostadsort.” Med detta faktum, hur kommer man på idén att förstöra en så attraktiv boendemiljö som den idag rådande i Täby?
”Täby satsar särskilt på kultur, fritid och idrott för barn och ungdomar.” Detta är lögn. Under senare tid är det just dom områdena som har avvecklats.
Strategibeskrivningen att ”Utveckla den gröna halvan av Täby för att främja invånarnas livskvalitet, hälsa och rekreation”, måste förtydligas. Vad exakt omfattas av den ”gröna halvan” och i vilken utsträckning får Täbybor påverka utvecklingen av den ”gröna halvan”.
2. Utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar
”Den goda staden är byggd med metoder och material som använder så lite resurser som möjligt, som är miljövänliga och bra för människors hälsa och välbefinnande”. Dessa metoder och material måste förtecknas i samrådshandlingarna, annars kommer det sannolikt bli som hittills på detta område: Fina ord men utan hänsyn till dom.
3. Vi ska erbjuda ett bra serviceutbud
I detta kapitel finns ett siffermaterial som bl a innehåller uppgift om antal nya förskoleavdelningar, skolor och äldreboendeplatser som kommer behövas. Detta indikerar att det faktiskt finns en beräkningsgrund för befolkningsökningen i Täby uppdelad på ålderskategorier. Denna beräkningsgrund måste redovisas i samrådshandlingarna!
4. Alternativa bebyggelsestrukturer
”Nollalternativet har sämre förutsättningar att klara en hållbar utveckling av kommunalekonomin jämfört med övriga alternativ.” Här måste redogöras för vad denna slutsats grundar sig på. (I övrigt är det märkligt att detta argument placerats i kapitlet om bebyggelsestruktur…)
5. Område Arninge
”Målsättningen är att Arninge-Ullna utvecklas till en levande stadsdel där arbetsplatser, handel, service, bostäder och natur vävs samman till en helhet.”
Fundering: Var kommer den naturen finnas i området om detta genomförs enligt plan? Detta måste beskrivas i samrådshandlingarna.
Det står ingenting om hur platsen för fågelstudier på toppen av dagens Ullnatipp ska ersättas. Detta måste också beskrivas i samrådshandlingarna.
Avslutningsvis
Låt Täby utvecklas istället för att avvecklas. Ja du läste rätt. Tänk efter… kommer Täby fortfarande vara Täby med ett tillskott på 20 000 invånare och 20 000 arbetsplatser? Knappast. Täby kommer då vara något helt annat. Dagens Täby kommer vara avvecklat. Och fram till dess en byggarbetsplats. Under de kommande 20 åren!
Fortsättning följer… kolla bildbloggen här på tabyjustnu
/Tommy Stjernfelt – naturflanör med starka känslor för Täby
I det politiska förordet till Täbys Verksamhetsplan och budget 2008 skriver Leif Gripestam (m) att ”År 2030 är målet att Täby ska ha 80 000 invånare, vilket kräver både arbetstillfällen och nya bostadsmöjligheter”. I mängder av dokument, t ex annonser för arbetet med Täbys nya översiktsplan slås också 80 000 invånare fast som ett uttalat mål. När årtal och antal invånare uppges med exakthet är det givetvis att betrakta mer som ett mål än som en vision. På senare tid urskuldar sig Leif med att 80 000 invånare år 2030 inte är ett mål utan vision. Ingenting förändras bara för att någon vill ändra en benämning.
Det är viktigt att Täbys befolkning ökar. Vi kommer t ex att behöva ökade skatteintäkter för att klara god service i en kommun med allt fler äldre. Men målen 80 000 invånare (idag 61 000) och 20 000 fler arbetsplatser år 2030 bör slopas. Det är meningslöst att sätta den typen av mål. Vi vet för lite om de kommande 22 åren. Vad gör vi om det bara blir 77 000 invånare och 10 000 nya arbetsplatser? Ska det då ses som ett misslyckande?
80 000 invånare blev följden av en snabb fördelning av de 100 000 nya invånarna som planeringen för Stockholms län kommuner i nordost vid sekelskiftet placerade i Täby. Då gjordes uppgörelsen med staten om ubyggd kollektivtrafik. En rejäl befolkningsökning bygger på att statens löften uppfylls. Så kommer inte att ske. Målet om 80 000 invånare leder till onödigt hård exploatering. Denna motiveras med vikten av att nå målet. Viktig natur och grönområden offras.
Ett exempel är utbyggnaden av Arningeområdet. Antalet bostäder och kortsiktiga exploateringsintäkter prioriteras på bekostnad av natur, golfbana och ridsport. Befolkningsökning och intäkter blir viktigare än den sammantagna livsmiljön i Täby. Kan inte hela galoppfältet bebyggas (kommunen äger inte marken) kommer inte målet 80 000 invånare att kunna förenas med målet att bevara halva Täby grönt. Om målet 80 000 då verkligen ska nås finns en påtaglig risk att mark och natur som många betraktar som värdefull kommer att exploateras.
Slopa målet om 80 000 invånare och låt Täby växa i en takt som tar hänsyn till kollektivtrafik, värdefull mark för rekreation och bra levnadsförhållanden! Gör en översiktplan med en måttligare utbyggnad i ett kortare perspektiv. Ta ställning till fortsättningen när besked finns om kollektivtrafik och Galoppfältet. Då kan ett växande Täby även i framtiden vara till hälften grönt och ge Täbyborna en god livsmiljö.
Mats Hasselgren, oppositionsråd (fp)
Hej,
vi i miljöpartiet tycker att vi inte skall växa så mycket. Det har vi tyckt ända sedan ambitionen på ytterligare 20000 invånare väcktes. Däremot är det väldigt bra om antalet arbetstillfällen ökar i kommunen. Anledningen till detta är att det bara finns hälften så många arbetstillfällen i Täby som antal Täbybor som arbetar. Dessutom är det många som bor i andra kommuner som utför dessa arbeten. Det är bra för alla om många kan ha nära till arbetet.
Täby har idag 1000 invånare per kvadratkilometer. Sverige har 20 ! Den föreslagna ökningen ger Täby 1300 invånare per kvadratkilometer.
I Vallentuna tex bor drygt 100 invånare per kvadratkilometer. Där är det föreslaget en ökning till ca 200 invånare per kvadratkilometer. Även om det är en relativt sett större ökning så är det från låga tal. Måste det tillkomma många i närområdet finns det mer plats i kommunerna utanför Täby.
Miljöpartiet anser att vi istället för att aktivt locka hit fler människor borde vi medverka till att fler kan bo där det finns mer utrymme. De grupper vi vill värna om är de som redan finns här och vill bo kvar. Jag tänker i första hand på ungdomar som vill flytta hemifrån och pensionärer som inte har råd med dyra boendekostnader.
Det kommer alltid att finnas en efterfrågan att bo i Täby, detta skall vi vara positiva till. Att däremot sasta på stora utbyggnader med efterföljande reklamkampanjer för att locka hit framtida boende tycker vi inte är lämpligt.
Vi är också emot de stora komersiella utbyggnadsplanerna som finns. Den moderna människan har andra behov på sin fritid än att ägna sej ännu mer åt shopping.
hälsningar
Rolf Öberg
miljöpartiet de gröna i Täby
I total politisk enighet beslutade fullmäktige i Täby 2005(inklusive Mats Hasselgren och Rolf Öberg) att ställa sig bakom den Vision för Täby och övriga nordöstra Stockholm som fortfarande gäller. Nu vacklar båda.
Stockholmsregionen ökar befolkningsmässigt med i storleksordningen ett Malmö vart 10:e år. Det handlar både om inflyttande och ett kraftigt födelseöverskott. Utgångspunkten för den gemensamma visionen var den utrednings som Regionsplanekontoret presenterade 2001. I det medelmåtiga alternativet skulle regionen få 600 000 nya invånare fram till 2030. Det är därför rimligt att anta att cirka 20 procent av dessa kommer att hamna i vår del av regionen. I den gemensamma visionen kom vi fram till att Täby förmodades skapa en utveckling som innebär att vår befolkning ökar med 20 000. Detta kompleterades med planer för 20 000 nya arbetsplatser och ny spårbunden kollektivtrafik.
I förslaget till den nya översiktsplanen för Täby finns två alternativ. Ett förortsalternativ och ett mer stadsliknande. Samtidigt står vi moderater för en utveckling där halva Täby är grönt. Det alternativ som sannolikt bäst stämmer in på helheten är stadsalternativet.
Detta förslag innebär att Täbys utveckling i allt väsentligt utvecklas på redan hårdgjorda ytor. Täby centrum, Galoppfältet, Roslags Näsby och Arninge. En utveckling som är bra för miljön eftersom närheten till spårbunden kollektivtrafik då är självklar. Vi arbetar också med projektet att få pendeltåg till Täby och vidare ut i Roslagen. Redan tagna beslut om dubbelspår på Roslagsbanan ökar tillgängligheten till den befintliga spårbundna kollektivtrafiken.
Mats Hasselgren som inte längre orkar stå fast vid sitt tidigare ställningstagande måste svara på en fråga som han har ansvar för genom att inte vara pådrivande. Hur mycket måste skatten höjas när vi inte får de nya skattebetalare som krävs för att möta drastiskt ökade kostnader för en åldrande befolkning? Andelen äldre med vårdbehov i Täby kommer kommer att öka avsevärt under de kommande 10-15 åren.
Jag och moderaterna vill möte detta med utveckling, Mats Hasselgren och folkpartiet med skattehöjningar. Jag tycker detta är ett trist besked av ett liberalt parti.
Leif Gripestam (m)
ordförande i kommunstyrelsen
Blogg: http://gripestam.blogspot.com
Tommy, jag tycker också att det är en tråkig trend i många kommuner att de ska expandera till nästan varje pris – och att ett av prisen är att de breder ut bebyggelse på de mest olämpliga ställen, god åkerjord, sköna natur- och friluftsområden, stränder, lundar, kulturmarker. Om man respekterade att inte bygga på och intill sådan mark skulle den komma alla till godo (och alla fastighetsägare i trakten skulle vinna på det). I stället fördärvar man just det som var så attraktivt på orten genom att placera nybyggen på de vackraste ställena, i stället för en bit ifrån; oftast bygger man inget som smälter in heller, något som anknyter till traditionen, utan med Höllviken som typexempel: blaffiga villor med inspiration från Dallas och höghus i glas och betong – och inte ens de som bor i dessa nybyggen har någon glädje av den natur som en gång fanns där deras bostäder nu breder ut sig.
En annan aspekt på förtätningen, om klimatförstörelsen får breda ut sig: meteorologen Pär Holmgren räknar med att Sverige kommer att ha en befolkningen på 100 miljoner år 2100 – för var ska folk bo om stora delar av södra och västra Europa och andra delar av jorden blir obeboeliga, när värmen och torkan breder ut sig, om inte i Norden? Så nog är det rimligt att förvänta sig att Täby får +20000 med jämna mellanrum innan vi ens är framme vid 2050. Hoppas bara att integrationskontoren har beredskapsplanerna klara, i Täby och på andra håll!
Doris
PS Jag är själv invandrare, så detta bör inte uppfattas som främlingsfientligt, tvärtom – för i många fall skulle det vara så enormt mycket mera humant att i god tid förstå att de flesta människor faktiskt föredrar att leva och verka i sitt hemland och där få fungera på sitt eget modersmål, och inte behöva lämna allt de haft bakom sig, starta på nytt och kämpa för att skapa sig en ny tillvaro från noll i en miljö där inte alla välkomnar deras närvaro. Klimatförstöringen skapar redan idag traumatiska upplevelser och flyktingproblem, och förvärrar många konflikter på olika håll i världen, och det ser inte ut att bli lättare framöver. Listan på varför vi ska kämpa emot klimatrubbningen som pågår är oändligt lång. I en i genomsnitt 2-3 grader varmare värld kommer vi inte att känna igen våra hemtrakter, inte i Täby och inte på andra håll – och rädda mångfald kommer inte längre att vara aktuellt, vi får hoppas att vi kan klara att ordna så att baslivsmedlen och vattnet räcker till alla. Men det ser dystert ut. Hoppas Täby satsar helhjärtat på att bli koldioxidneutralt i stället, det är den mest hoppingivande och realistiska framtidsvisionen!
”Befolkningsexperter: De rika ländernas folkvalda måste sätta upp mål om att befolkningen ska minska.”
Länk till DN Debatt – ”Med dagens födelsetal är vi snart 134 000 miljarder”
Hans Rosling: ”…growth stop at 9 billion people in 2050.”
Länk till ”GAPMINDER – for a fact-based word view”